Ja gud vad allt va lättare då.
Livet va som en dans på rosor.
Inge stora problem hade man då inte, typ.
Kärleken va lättare och allt.
Nu när man är äldre måste allt vara så seriöst
man måste vara med den rätta, allt måste kännas bra
för man lever bara en gång och man vill inte slänga bort tid.

Jag känner mig sjukt stressad.
Vem är den rätta för just mig?
kommer man hitta den rätta eller har jag hittat den rätta redan?
Jag vill att kärleken ska hålla livet ut
när jag har valt att bilda familj vill jag att allt ska kännas rätt, kanske måste
man vänta en evighet innan det känns rätt?
eller så kommer det bara.  Men nu är det inte som när man va
15 år, nu är det så mycke mer som ska stämma
i ett förhållande än bara attraktion till varandra.
Man ska ju också vara lika varandra, ha samma inställning
vilja samma sak i livet och ha samma mål.
Mycket viktiga saker i ett förllande som ska stämma
för att det ska hålla livet ut.
Jag vill inte bli en 40åring, nyskild och ensam.
Ne nu är det ju ett tag tills man är 40år hehe.

Men jag känner bara att man vill göra rätt val här i livet
man vill inte sitta och ångra sig eller inte må bra.

Men ibland är det sjukt svårt att veta vad som är rätt val?!

Ja hörru ni, det är inte lätt!!!